Under förra året målades 11 testlägenheter i olika kulörer och med olika strukturer på väggarna. Det är däremot inte det enda Schööns Måleri testat i sitt senaste hållbarhetsprojekt som även bland annat undersökt om två eller tre strykningar är bäst, hur vi kan skydda nymålade ytor och om vi borde ta mer inspiration från målarna på Island.
Två eller tre stykningar?
I Sverige är standardutförande vid målning av nya ytor att två lager färg appliceras – ett lager grundfärg och ett lager täckfärg. I Danmark är det däremot standard att applicera tre lager färg – ett lager grundfärg och två lager täckfärg. Flügger Färg som är partner i projektet backar danskarna och rekommenderar alltid tre strykningar färg för att ytan ska erhålla maximal kvalitet och ”mättnad”. När ytan blir mer mättad blir den inte lika känslig för stötar och kan på så sätt hållas fräsch under längre tid, jämfört med en yta som blivit målad med två strykningar färg. En extra strykning färg gör även att det blir enklare att göra snygga lagningar på ytan, vilket minskar risken att en hel vägg behöver målas om.
Läs mer: Del 5: Följ med in i testlägenheterna!
Vi har testat att måla en extra strykning, både på bredspacklade ytor och ytor med strukturtapet, i ett av sovrummen i testlägenhet 5, 6 och 7. Målarna har inte märkt några effekter vid själva renoveringen, utan tror att positiva effekter först blir tydliga när hyresgästen bott i lägenheten ett tag och kanske behöver tvätta sina ytor eller göra mindre bättringar.
Sovrum i testlägenhet 7 som fått en extra strykning efter inspiration av danskarna och rekommendationer från Flügger Färg.
Målare Massar inspekterar ytorna inför besiktning.
Att skydda nymålade ytor
När en pluslägenhet renoveras är det många hantverkare på plats och arbetar i lägenheten efter det att målarna är färdiga med måleriarbetet. Detta bidrar till att ytorna behöver bättringsmålas när övriga hantverkare är färdiga. För att minska mängden bättringsmålning vill vi testa att skydda ytterhörn och stora väggytor som ofta är extra utsatta för slitage. Detta genom att använda så kallade hörnskydd och väggskydd.
Skumgummilister som fästs med dubbelhäftande tejp.
Spraymålade hörnlister i plast som fästs med precisionstejp.
Hörnskydd som efter ett par dagar lossnat och trillat ner.
Olika varianter och metoder för hörnskydd har testats under projektets samtliga etapper. För att skydden ska ha effekt under renoveringsperioden behöver de kunna sitta på plats i cirka tre veckor, vilket vi ännu inte hittat en lösning för. Vi ser dock stor potential i att använda hörnskydd, både under renoveringsperioden och under tiden hyresgästen flyttar in och ut ur lägenheten. Dels skyddar det ytorna, men sänder även en signal till hyresgästen om att fastighetsbolaget värnar om att ytorna skyddas. Vi kommer därför fortsätta undersöka möjligheterna framöver.
Läs mer: Del 2: Vad är en fräsch och hållbar yta?
Väggskyddet som testades i etapp 3 bestod av en tunn papp som tejpades upp på väggar som är extra utsatta för slitage under renoveringsperioden. Efter samtal med målarna bestämdes det att sätta skyddet på de stora väggarna i vardagsrummet eftersom det är dessa som oftast måste målas om i sin helhet vid bättringstillfället på grund av skador. Resultatet från testandet var positivt och väggar som blivit skyddade var fräscha, såg nymålade ut och hade inga defekter när renoveringsperioden var över. Väggskyddet är dock en engångsprodukt som i dagsläget slängs efter att det använts då de är svåra att återanvända. För att väggskydd ska bli en permanent lösning behöver vi undersöka flergångsalternativ.
Väggskydd i papp på en av väggarna i vardagsrummet.
Exempel på hur väggarna kan se ut när övriga hantverkare arbetar.
Måla det som behöver målas – En checklista
Inom ramen för projektet har vi inte enbart fokuserat på pluslägenhetsrenoveringar utan även hur vi kan effektivisera servicemåleriet när de utför underhållsrenovering hos Stena Fastigheter. Målarna upplevde att det ofta är fler utrymmen och ytor som skulle behöva målas jämfört med det som ingår i beställningen. En anledning till detta är fastighetsbolagens budgetering för underhållsarbeten, samt i vissa fall begränsad kunskap kring när en yta behöver uppfräschning. Enligt målarna hade målning av fler utrymmen samtidigt gjort att helhetsupplevelsen av ytorna upplevts som fräschare. Att hitta sätt för att underhållsmåla flera ytor som är i behov av uppfräschning samtidigt skulle innebära en resurseffektivisering i form av färre transporter, en minskad användning av förbrukningsmaterial och eventuellt hade det varit uppskattat av hyresgästen då det blir färre störningsmoment i hemmet.
För att öka kunskapen kring vilka ytor som är i behov av uppfräschning och hur underhållsmålning i hyresrätter kan effektiviseras har vi deltagit på en informationsträff med Stena Fastigheters fastighetsvärdar och förvaltare. Efter givande diskussioner om projektet och servicearbeten bestämdes det att vi skulle ta fram en checklista för planering och beställning av måleriarbeten som ett hjälpmedel i att se om en yta behöver målas om eller inte. Checklistan har tagits fram av tillsammans med fastighetsvärdar på Stena Fastigheter och utformats för att inte missa viktiga ytor när fastighetsvärdarna gör målningsbeställningar. Checklistan har inte testats praktiskt under projekttiden, men kommer testas och utvärderas framåt.
Kommunikation och utbildning är nyckeln
För att göra övriga hantverkare uppmärksamma på projektet och uppmana till varsamhet med de nymålade ytorna sattes informationsblad upp i testlägenheter i etapp 2 och 3. Ansvarig målare för testlägenheterna pratade även med hantverkarna om de olika testutförandena och bad dem att vara lite extra försiktiga under renoveringsperioden – vilket verkar ha gett effekt då målarna upplever att hantverkarna varit mer varsamma med ytorna i testlägenheterna, och att defekterna generellt på de nymålade ytorna varit färre. Det är svårt att säga något om informationsbladets effekt, men kommunikation och informationsdelning mellan hantverkarna generellt verkar bidra till en positiv beteendeförändring.
Den grupp målare som varit involverade i projektet har fått genomgå en kortare utbildning i hållbarhet med fokus på resurseffektivisering. Utbildningen sattes ihop och presenterades av vår projektpartner Godsinlösen Nordic (GIAB). Genom att utbilda våra anställda vill vi öka intresset och medvetenheten kring dessa frågor. Vi tror att det kan leda till tankar och lösningar kring hur man kan arbeta mer resurseffektivt i vardagen. Målarna som deltog tyckte det var givande och flera säger att de nu tänker mer på hur de kan arbeta mer resurseffektivt under sina arbetsdagar.
Informationsblad om projektet som sattes upp i utvalda testlägenheter.
Hållbarhetsutbildning med fokus på resurseffektivisering för målarna.
Islandsmetoden
På Island ser tillvägagångssättet vid målning lite annorlunda ut jämfört med i Sverige. Där sker grundmålning av ytorna innan resterande hantverkare kommer in i lägenheten för renovering. När övriga hantverkare är färdiga med sina arbeten kommer målarna tillbaka för att göra den andra och sista strykningen på väggarna. Med detta tillvägagångssätt undviker man att färdigmålade ytor blir defekta under tiden en lägenhet renoveras och tillfället för bättringsmålning används i stället för att applicera den sista strykningen färg.
Läs mer: Del 3: Hållbar nyproduktion i gammal byggnad
Vi testade Islandsmetoden i testlägenhet 8 och för att kunna möjliggöra en hel strykning vid tillfället för bättringsmålning behövde tidsplanen för renoveringen justeras. Att flytta delar av målningsarbetet i tidsplanen innebar att när målarna skulle göra sista strykningen var alla övriga ytor i lägenheten nyrenoverade och behövde skyddas från färgstänk vilket krävde extra resurser i form av skyddsmaterial. Ändringen i tidsplanen gjorde också att målarna behövde spendera ytterligare 1-2 dagar på renoveringen för att skydda ytorna i lägenheten och transportera färg och material i flera omgångar. Islandsmetoden bidrog utan tvekan till att ytorna var helt nymålade och i mycket gott skick när renoveringsperioden var över men skapade en mer resurs- och tidskrävande renovering.